Gör ingenting innan bilderna presenteras på skärmen. Det kan ta upp emot en minut beroende på ditt bredbandsnät. Tålamod alltså! Och som vanligt kan du klicka på bilden och styra bilderna själv.
Troligtvis en resa man bara gör en gång i livet. 600 mil med bil under 21 dagar. Väl i England så körde vi kortare sträckor. Bodde på B&B typ Fawlty Towers (Pang i bygget) med fantastiska värdar som gav riktig personlig service. John Cleese finns på riktigt!
Vi hade planerat länge. Tror ett år i förväg. Läst på om England. Bilen i toppskick, den gamla skorven. Det är alltid en risk med en gammal bil. Ska den hålla? Den får bästa preventiva vård före avfärd. Vi förbokar ett par hotellrum. Sedan ska resan bli vad den blir. Vi kör och hittar vi något fint så stannar vi. Det var planen. Inget bestämt hemresedatum och ingen biljett till någon hemresefärja över kanalen.
Vi startar torsdagen den 21 maj med mål vårt första (gratis)hotell. Det var ett besök hos skolkamraten Björn Persson som flyttat från Göteborg till en sommarstuga i Svenljunga. Nu var det inte en sommarstuga längre. Nä det var ett pampigt nybyggt hus som var helt självförsörjande på el, vatten och värme. Men det är Björn i ett nötskal. Han fixar allt och lite till. Dagen efter var det färja till Fredrikshamn och ett nytt gratishotell. Helena fick ett snabbesök. Tyskland nästa via Hamburg och vi landade i Heidenau. Belgien nästa med ett stopp i Brygge. En stad som alla borde besöka. Så fint med allt vatten och dessa fina gamla hus.
Sedan var det dags att entra England. Vi tog tunneln via Calais. Lite spännande att åka tåg med bilen. Allt gick förträffligt bra. Blev imponerad av deras logistik och service. Noll kö, bara att köra direkt upp på tåget som startade efter 10 minuter. Jag var i extas och Mia livrädd. Dock tänkte jag att detta måste vara den perfekta platsen för ett extremistattentat. En bomb i en bil så att hela tunneln fylls med havet. Men jag berättade inte för Mia om mina tankar.
Väl i England blev det vänstertrafik, vilket jag älskar. Tog nog en hel kvart innan jag var bekväm. Är ju född på den sidan. Sedan körde vi, stannade och tittade, tog kort, körde, stannade, o.s.v. tills vi tyckte att här ska vi bo. Vi bodde bl.a. i Brighton, Poole, Torquay, Newquay, Illfracombe och sedan över bron till Wales till en liten by med namnet The Fence utanför Cardiff. Sedan vidare till Bath, London och slutligen Harwich. Målet var att se allt som var värt att se i regionen Cornwall som är Englands Franska Riviera, fast bättre. Snälla och vänliga människor överallt.
Vi bodde ofta på enkla B&B som påminde om Pang-i-bygget. Samma ”tokiga” människor men otroligt vänliga och omtänksamma. John Cleese fanns överallt. Vi stannade självklart vid Lands end, Stonehenge och tittade på romarnas bad i Bath, och en hel del annat.
Vackra vyer överallt. Körde ett par mil, stannade och insöp den Engelska naturen tillsammans med Atlanten som ibland var Engelska kanalen, Bristol Channel eller Nordsjön. Slutar resan med besök hos Mias dotter Åsa som visade oss ett London som inte turister hittar. Sedan blev det nattfärja till Rotterdam. Fortsatte till Lübeck, Puttgarden och fyllde bilen, och avslutade med Mias son Christer i Malmö. Ganska exakt 600 mil på 21 dagar.
Skrev jag att vi hade en (1) dag regn utav 21 dagar? Det är knappt så man kan tro det är sant. Det var ju England vi var i.