😆 🙄 En mycket mycket annorlunda julhelg blev det. Vi skulle fira jul i Guimaraes (strax utanför Porto) och sedan fira nyår i Lissabon. Lite spännande att se och uppleva en portugisisk julafton och nyår. Men allt blev inte som vi trott och förespeglat oss.  Vi skulle ha en mysig trevlig julhelg i lite vårvärme och äta deras fantastiska julmat.

Resan ner till Guimaraes blev en liten katastrof. Vi skulle ha landat på kvällen den 22 december men jag landade julaftonsmorgon 02:00 i lägenheten i Guimaraes. Flygresebeskrivningen finns beskriven i minsta detalj i slutet av denna sida.

Vädret var en katastrof. Det regnade konstant, hela tiden. Och det var svinkallt och fuktigt, både ute och inne. Som att tälta i Sverige i oktober.

Julmaten var ingen katastrof men väl väldigt annorlunda. De äter kokt torsk med potatis och en speciell sås. Sedan serveras all världens bakverk och bröd i ett otal olika dimensioner. Massor av bröd och lite till.

I mellandagarna ska Mia och jag vidare till Lissabon. Vi tar lokaltåget till Porto central för tågbyte till Lissabon. Men vi glömmer att gå av i Porto central. Vi trodde att tåget vände där. Vi fick ta tåget tillbaka lite senare. Men det löste sig.

Resans bästa upplevelse var nyårsafton. En helt fantastisk middag
på en god krog på torget Placa Assinalativa Do Local Do Regicídio.
En sju-rätters-middag som avslutas med en hel flaska oöppnad
Champagne modell Moet & Chandon. Och sedan ett magnifikt
fyrverkeri som vi aldrig sett maken till. Så kanonbra avslutning på
en resa som bjöd på både ris och ros.

Här nedan följer några bilder som försöker beskriva både ris och ros. Men som alltid, det kan ta en minut eller så för att ladda ner bilderna. Ha tålamod, det fick vi ha på resan, så vi vet!

 👿   😈   Vår värsta och mesta eländiga flygresa!   😈   👿
Jag har rest en hel massa i min yrkeskarriär såväl som på min fritid. Men aldrig någonsin hamnat i detta inferno skapat av flygbolaget TAP. Vi (jag och min Mia) hade köpt flygbiljetterna redan under sommaren för att bli garanterade en resa under jul för att fira densamme tillsammans med Mia’s dotter Åsa, som är bosatt i Guimaraes (strax utanför Porto).

Resebokningar för december 22, 2017:
– Arlanda till Amsterdam kl. 11:15 med KL1108, ankomst kl. 13:20.
– Amsterdam till Porto kl. 15:25 med TP659, med ankomst kl. 17:05.

Vi checker in 24 timmar före avresa via vår dator i hemmet.
Nästa morgon, den 22/12, tar vi flyget till Amsterdam utan problem. Vi landar på utsatt tid.
Vid den nya incheckningen i Amsterdam får vi plötsligt veta att vi står på väntelistan. ”Men det ska nog gå bra” får vi höra av personalen. Dryga timmen i kö innan vi nådde vår gate. Väl framme vid vår gate B17 får vi veta att flygplanet är mer än fullt. ”Det är inget vi kan göra”, sa den oförstående personalen från TAP. ”Ni får gå ut och skaffa er nya biljetter i biljettkontoret”, sa den lika oförstående personalen från TAP.

Men först måste vi hämta vårt bagage som borde komma på något bagageband. Men så blev det inte. Vårt bagage stod kvar utanför flygplanet som redan lyft till Porto, utan oss. Vi väntade i 30 minuter utan att något bagage kom på bandet. Sedan nummerlapp och kö till ”Bagageservice”. Efter 70 minuter var det vår (o)tur. Problemet presenterades och efter lite sökande hittade personalen våra väskor. ”Vänta här i 20 minuter så borde de komma på Band 7”. Med väskorna rusar vi till biljettförsäljningen. Nummerlapp och nu 1 timma och 30 minuter i kö. Vi får veta att; tyvärr tyvärr, alla flyg till Portugal är fullbokade idag. Men vi kan eventuellt hitta en plats på ett flyg kl. 07:00 i morgon den 23/12. Men bara till Lissabon. Sedan nytt flyg till Porto. Vi tar det, sa jag. Men vi måste vara på flygplatsen redan kl. 05:00 för att komma med, sa TAP personalen.

Nästa morgon den 23/12 skulle vi äntligen få flyga iväg till dotter Åsa, trodde vi. Vi anländer redan 04:45 och ställer oss i en kö som bara tog 1 timma och 15 minuter för check-in. Sedan 55 minuter kö genom säkerhetskontrollen. Men vi kom i tid till gate B31. Där får vi veta att flygplanet är mer än fullt. Då blir jag minst sagt arg. Hade inte sovit många timmar denna natt. Jag säger då saker som man inte borde säga. TAP personalen går då in i flygplanet och frågar om någon vill kliva av mot en god ersättning, för att lämna plats åt ett par svenskar som är ganska uppretade. En ung flicka tar erbjudandet. Mia tar den platsen. Jag blir kvar. TAP personalen försöker vara vänliga och säger att jag måste gå ut och skaffa en ny biljett, igen.

Men först måste jag hämta min resväska som borde komma på något bagageband. Men så blev det inte. Min väska stod kvar utanför flygplanet som redan lyft till Lissabon, utan mig. Jag väntade i 30 minuter utan att något bagage kom på banden. Sedan nummerlapp och kö till ”Bagageservice”. Efter 65 minuter var det min (o)tur. Problemet presenterades och efter lite sökande hittade personalen min väska, trodde de. ”Vänta här i 15 minuter så borde de komma på Band 7”. Men min väska kom aldrig. Istället kommer Mia’s väska på bandet. Mia är nu snart i Lissabon och där kommer min resväska på bandet. Kommer hon att se det, tänker jag? Skickar ett SMS och hoppas att hon slår på telefonen. Med Mia’s väska rusar jag till biljettförsäljningen. Nummerlapp och nu endast 48 minuter i kö.

Tyvärr tyvärr, alla flyg till Portugal är fulla idag och imorgon den 24/12. Men den 25/12 kan vi kanske ordna någon plats, fick jag veta. Det var tur att vi hade en disk och ett glasfönster av härdat glas mellan oss. TAP personalen såg att jag tänkte riva hela flygplatsen. Chefen tillkallas och de bestämmer sig för att ringa till TAP- HQ i Lissabon. Helt plötsligt fanns nu en plats på nästa flyg till Lissabon och därefter en garanterad sittplats på nästföljande flyg till Porto två timmar senare.

Flyget till Lissabon skulle gå redan 12:55. Kommer jag att hinna? Klockan är nu 11:00. Lugn, säger TAP personalen. Planet är minst en timme försenat. Jag rusar till check-in och köar bara i 52 minuter och sedan till säkerhetskontrollen. Jag tigger mig igenom via Priority-line. 14 minuter kö känns som en befrielse. Springer till gate B52 och hinner i tid. Sätter mig i planet och somnar. Vaknar av att flygvärdinnan väcker mig och säger att vi är framme.

Går av, går till den stora informationstavlan. Ska flyga med flight TP1964 till Porto men ingen gate finns angiven, trots att det bara är en timme kvar till avgång. Konstigt tycker jag. Men det är ju TAP!

Plötsligt rasslar det till på informationstavlan. Flight TP1964 to Porto is CANCELLED!

Tänker att detta kan bara inte vara sant. Jag måste drömma. Vad att göra nu? Går till TAP:s informationskiosk. Där möts jag av en mer än 100 meter lång kö. Uppskattar väntetiden till kanske 2 timmar, minst. Och var hittar jag min resväska som är taggad till Porto? Förlåt jag menar Mia’s väska.

Jag ser en TAP personal kommande gående. Jag ställer mig framför och blockerar vägen. Berättar min situation. Hon säger att jag ska gå till gate 08B för den planerade avgången till Porto. Springer till terminal 2 och gate 08B. Kö så klart. Min tur efter 22 minuter. En uttråkad TAP personal som hellre ville vara någon annanstans erbjuder mig en bussbiljett till Porto. ”Du får den gratis”, säger han med ett påklistrat leende. Bussen går redan kl. 20:00 tillägger han. Så vad gör man? Finns inget alternativ.

Men först hitta min väska. Förlåt, menar Mia’s röda fina nyköpta. Springer till bagageutlämningen. Finns min väska där? Självklart inte. Till bagageservice igen. Ny kölapp. Väntar i 15 minuter. Min tur. Förklarar att min väska skulle till Porto men flyget är inställt och jag ska åka buss. Jag vill ha min väska, nu. Det är lite bråttom. Vänta här säger han och försvinner. 10 minuter senare kommer han med min väska, förlåt jag menar Mia’s.

Springer till busshållplatsen. Klockan är nu 19:58. Men ingen buss. Jag är inte ensam om mitt problem. Det står kanske 100 personer till och väntar. Klockan 21:15 kommer två bussar med destination Porto. Bussen startar och kör iväg. Jag tar fram papper och penna och skriver denna berättelse. Som tur är hade jag gjort ett antal små handskrivna lappar med alla händelser. Konstaterar att jag har under de senaste dygnen sedan jag lämnade Stockholm tillbringat 872 minuter i kö. Det är ganska exakt 15 timmar. Rätt mycket!

Bussen kör. Tittar på klockan. Det har nu blivit julafton. Klockan 01:00 på julaftons morgon stannar bussen på Portos flygplats. Framme! Nu bara hitta en transport till Guimaraes och till Mia’s dotter Åsa. Men det är en annan historia. All lokaltrafik har slutat att gå för natten. Happy Christmas, thanks to TAP.

Nedan en summering av min kötid sedan jag lämnade Stockholm den 22 december:

1 – Stockholm check-in                                               10 min
2 – Stockholm security control                              15 min
3 – Amsterdam baggage pick-up (1^st time)     30 min
4 – Amsterdam check-in   (1^st time)                     60 min
5 – Amsterdam security control (1^st time)      35 min
6 – Amsterdam standby queue (1^st time)        30 min
7 – Amsterdam baggage pick-up (2^nd time)    30 + 70 +20 min
8 – Amsterdam ticket-office (1^st time)              90 min
9 – Amsterdam check-in (2^nd time)                     75 min
10 – Amsterdam security control (2^nd time)  55 min
11 – Amsterdam standby queue (2^nd time)    30 min
12 – Amsterdam baggage pick-up (3^rd time)  30 + 65 + 15 min
13 – Amsterdam ticket-office (2^nd time)          48 min
14 – Amsterdam check-in (3^rd time)                   52 min
15 – Amsterdam security control (3^rd time)  14 min
16 – Lisbon ticket-office                                            20 min
17 – Lisbon TAP bus queue                                     75 min
18 – Porto, car pick-up (nice friends)                   3 min